don't go.

Jag brukar alltid längta efter helg. Nu längtar jag inte. På måndag ska vi säga hejdå till min fina Babi.
Hon har varit en del av mitt liv längre än någon av mina nuvarandra vänner. Hon har alltid funnits där. Alltid väntat troget på att man ska komma hem. Alltid varit busig. Alltid snarkat. Alltid varit charmig och otroligt ÄLSKAD.
Det är SORG, en sån fruktansvärd sorg för hela familjen och släkten.

Hon är en älskad hund, det kommer hon alltid att vara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0