Jag kan känna mig så fruktansvärt tom ibland. Det är ren tortyr att känna sig alldeles ensam och framförallt är det svårt att acceptera att man ibland känner sig nere. Denna gång vet jag vad problemet är, men jag vet inte hur jag ska gå vidare med det. Hur ska man lyckas med att hela tiden känna den där känslan av tillfredställelse som man söker? Det funkar ju inte riktigt så, man måste ta itu med skit stunderna men ibland önskar jag att jag inte vore så invecklad. Att jag inte behövde undra varför jag kände mig nere, utan att jag bara kunde vara det en dag och acceptera det tills det blev bättre. Men det kan jag inte.

I sånna här stunder är jag glad att jag har världens finaste pojkvän.

Love!